tisdag 3 september 2013

Styrkebesked

Kom hem från gymmet efter jobbet och skulle fixa mera lunchlådor för veckan. En thaiinspirerad kycklinggryta var det tänkt. Inget ont om färdigköpta chilli/currypastor, sådana finns förvisso i mina förråd men jag brukar vilja göra den själv. Det är tillfredsställelse i att finhacka respektive riva chilli, vitlök och ingefära, att fräsa ihop med oystersauce och färskpressad lime till en ljuvligt doftande gegga!

Oftast är det dutch – även kallad spansk peppar – jag använder. Men när jag handlade sist såg den litet småtråkig ut, så det blev ett par fräscha habaneros istället. Tänkte att den är väl något starkare än den jag vanligen använder, så jag tog ungefär en fjärdedel så mycket.


En liten capsaicinbomb!
Nu är det ju så, att när jag tränar kolkar jag i mig en hel del vatten, och väl hemma efter träningen tränger det småningom på.  Så mitt upp i att jag står och fräser ihop den härliga chillipastan blir jag väldigt tvungen att gå och kasta vatten. Drar därför järngrytan från plattan och springer in på toaletten där jag uträttar mitt behov, varefter jag nogsamt tvättar händerna, för jag ska ju fortsätta med matlagningen…

Ja, som min framsynta och insiktsfulla läsare förmodligen redan räknat ut: strax att jag kommit ut i köket känner jag hur det börjar hetta i lemmens allrasom känsligaste del. Men det stannar inte där, utan samtidigt som hettan snabbt tilltar och tangerar rent smärtsamma nivåer sprider den sig ut i snart sagt hela underlivet. Synnerligen intressant sensation! Visst har jag råkat göra motsvarande någon gång tidigare, men det har inte varit i närheten av det här!

Vis av upplevelsen skopade jag upp hälften av den nu färdiga chillipastan ur grytan innan jag hällde på en halv burk kokosmjölk (ekologisk, förstås) och lade i bitar av kycklingfilé att puttra med. Avsmakning sade att det fortfarande var i den hetare änden, men min upplevelse vara att det var en fylligare och rundare hetta än vad dutch ger. Riktigt gott!
Kollade upp skillnaden mellan dutch och habanero. Den senare är c:a hundra gånger så stark, 250000 scoville mot 2500 för dutchen!

(Nu när jag åt min lunchlåda var det gott, men långtifrån särdeles hett. Hoppas verkligen att jag inte tog fel pyts i morse. Jag hade ju preparerat en särskild åt Petra, en som jag mildrat med extra kokosmjölk…)

Inga kommentarer: