Ett varv på kvarnhjulet - Vildmarksdag vid Kvarntjärn

En litet kul sak hände här om dagen. En tjej som hette Emma hade hittat till min blogg, och inlägget från Kvarntjärn förra sommaren. Hon frågade om hon fick använda mitt foto av kvarnen på en affisch för ett event - som det visst heter numera, det där som man förr kallade tillställning - vid kvarnen. Naturligtvis fick hon det, och då passar jag förstås på att göra reklam för... tillställningen: den årligen återkommande Vildmarksdagen vid Kvarntjärn

Emma var snäll och mejlade den färdiga affischen

I år kommer inte jag och Petra att åka dit, men det är något att hålla i minnet inför kommande år.  Det skulle verkligen vara fint att se den gamla kvarnen i funktion, och att köpa en påse mjöl som malts i den!

Hur som helst börjar man tänka över hur det fungerar i dessa tider:

Bygdeföreningen i Kvarnbergsvattnet vill ha ett fint foto på den gamla kvarnen. Då tänker man att de väl skickar någon att fotografera den? Nej, de sätter sig och surfar på nätet och hittar till min blogg!

Ganska lustigt är det, tycker jag. Men det är naturligtvis så man gör, och jag är mer än glad att kunna bidra. Hoppas nu att alla mina läsare den 21 juli i år drar till Kvarntjärn, dricker kaffe, käkar kolbullar, köper lotter och rågmjöl, och på alla sätt och vis stöder bygdeföreningen i dess verksamhet - som jag antar innefattar att hålla den fina skvaltkvarnen i stånd!

Och är det en fin sommardag är det en alldeles idylliskt plats och väl värd resan varän i vårt avlånga land den tar sin början. (Ja - om du, Gunnar, nu till äventyrs läser det här - den är värd en resa från det stora landet i väster, också!) Glöm bara inte att ta med myggstift!

Uppstekt gröt (inspelningar från 26 Maj)

Det har tagit sin tid att fixa med inspelningarna av Mangel från festen 26 maj. Nu börjar de flesta klippen vara klara. Här lägger jag nu upp  de nya låtarna. (Förutom Cover me, som jag ju publicerade i förra inlägget. Det var i allafall kul att ha litet nytt på spellistan!

A girl like you. Här är det bara att konstatera att jag irrade jag bort mig fullständigt. Men tonen C förekommer så ofta att spelar man enbart den är man rätt 75% av gångerna. Johannes pianoklink i introt och annorstädes är juste, tycker jag - och ger litet trevlig variation till orgelsmeten som vi oftast har i bakgrunden:

First we take Manhattan har vi spelat ett par gånger tidigare, men den känns ändå som en av våra nya låtar på spellistan. Introt stapplar litet - jag får ta på mig an hel del av ansvaret för den saken.

Kvällens största utmaning - spelmäsigt - var Because the night. Man kan väl inte säga att vi gjorde något särskilt av den, men vi tog oss igenom utan missöden:

Walk of life är kul att spela, och inte minst känns det bra att ge Johannes något att bita i där bakom orgeln. Det svajar till litet i introt, men tar sig. Och låten gick hem bra på dansgolvet.

Rocken måste rolla!

Ja, så är det!


Och därmed får jag åter anledning att bryta mot den kategoriska, objektivt existerande och för evigt giltiga regeln att brödtexten inte får syfta på rubriken. Tack, det var allt jag ville för den här gången. Jag skulle ha kunnat avvärja regelbrottet, eller åtminstone komma undan med en lindrigare brottsbenämning om jag efter mitt bekräftande utropp tillfogat någonting i stil med: Rocken måste sannerligen rolla!


Jämför den inom kristendomen förekommande frasutväxlingen:
-Kristus är uppstånden!
-Ja, så är det.
(...eller, hur var det nu?)


Nåja, det där var inte ens särskilt roligt, och rocken måste i alla händelser rolla. Därom finns ingen tvekan, och någon måste ta på sig ansvaret att hålla den rollande. Jag tar det på mig, och axlar bördan med stoiskt jämnmod. Uppgiften kräver sin man. Samt blod, svett och stålar. Det ska lockas och pockas. Folköl, frukt och snacks ska inhandlas för att hålla dem som är av klenare virke vid gott mod. Efter-repetitionen-middagar med vinet flödande ur boxarna ska utlovas och löftena ävenså infrias. Det ska kånkas orglar och stärkare, "subbar" (nej, inte "subbor") och monitorer, trummor och trumpeter, backar med kablage, gitarrer och basar i case och gigbags... allt detta och himlens hela härlighet av nödvändig parafernalia.

Så den 26 maj rullade det på. Dåligt valt datum för rockfest(ival) visade det sig. Kulturernas karneval på stan och Eurovision Song Contest i rutan. Dessutom gick det nått virus... Men de som kom var glada och entusiastiska. I fjol var det många akter, i år desto färre, men då blev det ju mer utrymme för Mangel. Och om rocken måste rolla så måste Mangel mangla.

Senaste spelningen, liksom det idoga repande hade vi gjort som kvartett, med undertecknad på bas. Nu var Mattias med igen, denna gång på gitarr. Vi hade bara hunnit repa en gång tillsammans allihop, och med det i åtanke får man vara rätt nöjd. Kul också att vi kunde presentera ett antal nya gamla låtar!

Riggade förstås upp inspelaren och lät den gå under hela spelningen. Kameran blev litet felvinklad, inspelningsnivån blev låg, och dessutom var sången litet nedskruvad under de första låtarna. En dag ska vi ha riktigt bra ljud. Och då...

Vi öppnade i alla fall med en Springsteen-låt:

Dagens

Sjösatte i går i regn och ruskväder med mer och mindre lyckat resultat. Ja, alltså båda båtarna i sjön och relativt flytande. Återkommer till den saken. I dag blev det mat. I morgon mer båt i eländesväder.

Majskyckling marinerad i rödvin med rosmarin. timjan och vitlök.
Salt och svartpeppare dessutom naturligtvis.

Broccoli och purjo i grädd- och yoghurtsås

Ja, så här såg det ut på tallriken tillsammans med
champinjoner och klyftpotatis.
Gott så det förslog.

Fick tips av vännen Eric om ett gott rödvin.
Och exakt hylla på systemet i Hallstavik att leta på...