A girl like you. Här är det bara att konstatera att jag irrade jag bort mig fullständigt. Men tonen C förekommer så ofta att spelar man enbart den är man rätt 75% av gångerna. Johannes pianoklink i introt och annorstädes är juste, tycker jag - och ger litet trevlig variation till orgelsmeten som vi oftast har i bakgrunden:
First we take Manhattan har vi spelat ett par gånger tidigare, men den känns ändå som en av våra nya låtar på spellistan. Introt stapplar litet - jag får ta på mig an hel del av ansvaret för den saken.
Kvällens största utmaning - spelmäsigt - var Because the night. Man kan väl inte säga att vi gjorde något särskilt av den, men vi tog oss igenom utan missöden:
Walk of life är kul att spela, och inte minst känns det bra att ge Johannes något att bita i där bakom orgeln. Det svajar till litet i introt, men tar sig. Och låten gick hem bra på dansgolvet.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar