Veckans tryckkokare

Igår kväll åkte jag ut till Flottsund för att ta rätt på Fridas vagn, som jag ju behöver transportera till Herräng inför att båtarna ska tas upp, nästa torsdag. Men var fanns vagnen? På uppställningsplatsen i Flottsund verkade de flesta båtar var upptagna, och utplacerade i sina vagnar och vaggor, även precis där Fridas vagn hade stått. Jag lufsade oroligt runt på området och hittade slutligen, litet avsides, några tomma vagnar, och inträngd bakom dem Fridas. Insåg att här gällde det att rädda vagnen innan båtar ställs upp så att jag inte kommer åt att dra fram den längre.

Ringde Olof för att höra om jag kunde få ställa vagnen ute hos honom fram till helgen. Han befann sig fortfarande i Sydafrika och hade inget problem med att låna ut litet uppställningsplats.

Fick börja med att flytta på tre kolossvagnar (utan båtar) för att med mycket trixande få ut min vagn. Vagnens dragstång har ögla för traktordrag med en påskruvad ”handske” för dragkrok till bilen. Som det var gjort var det rackligt värre, och ingenting jag ville dra omkring en kärra i trafik och på landsväg med. Dessutom förlängde arrangemanget den redan absurt långa dragstången med ett par onödiga decimeter. Försökte fixa kopplingen på något bättre sätt, vilket visade sig knepigt, och till slut blev jag tvungen att först fästa "handsken" i dragkroken och montera fast vagnens dragstång efteråt. Bra blev det inte, men litet kortare. Och däckens kondition ska vi inte tala om. Så det gör vi inte.  Allt som allt: Tanken att dra omkring den här på vägarna kändes, för att uttrycka sig litet milt, inte helt bra.

Tiden rann i väg och till råga på eländet började det skymma. Vagnen har förstås inga baklyktor. Fäste en varningstriangel i aktern och började  i alla fall dra iväg den. Bestämde mig för att ta vägen förbi Skarholmen, Gottsunda osv... Vägen var smal och vagnen inte bara lång utan också bred utav helvete, och tog upp hela högra körfältet.

I första uppförsbacken slog det mig, när det hoppade till litet, att vagnen är obromsad, så i händelse att den skulle släppa från dragkroken kommer den att rulla bakåt ner för backen, och har jag då en bil bakom, då...  Ekipaget var ju klart olagligt, med slitna däck och ett dubbat – ja nu sa jag det visst i alla fall – så jag ville verkligen extra mycket inte ställa till med någon olycka.

Så snart det lät sig göra svängde jag därför av vägen och fixade så gott det gick med ett rep, så att vagnen skulle vara någorlunda säkrad om kopplingen skulle släppa. Tiden gick åt samma håll som nyss och det skymde märkligt nog allt mer. Det här företaget kändes allt mera inte bra!

Körde en bit till medan jag funderade över om jag möjligen kunde ställa vagnen någon närmare stans, och när jag strax före Norbyvägen kom till rondellen vid infarten till Gottsunda bestämde jag mig hastigt, körde ett helt varv i rondellen och svängde därefter direkt in på den parkeringsgrusplan som finns i anslutning till friluftsområdet ner mot Hågadalen. Där monterade jag loss vagnen. Monterade, eftersom jag var tvungen att först skruva loss dragstången från handsken i dragkroken innan jag kunde lossa den senare från dragkroken. Sköt vagnen så mycket åt sidan jag kunde, fäste ett par remsor maskeringstejp över förre ägarens namn och telefonnummer, och skrev mitt mobilnummer på den.

Kom hem trött, uppgiven och uppstressad, och när jag i morse landade på jobbet funderade jag över om inte NASA möjligen skulle företa någon månfärd snart, så jag kunde be dem ta ner mitt blodtryck.

Nu har jag faktiskt fått tag i ett åkeri som ska transportera vagnen till Herräng. I början av nästa vecka, sade de. Grunnade över om jag borde ringa kommunens parkförvaltning och förklara varför min vagn står där den står, samtidigt som jag bedyrar att jag kommer att flytta på den inom kort. Men innan jag hann bestämma mig ringde åkeriet och sa att de hämtar den redan i kväll, för att köra till Herräng tidigt i morgon bitti... Då törs jag nog strunta i kommunen.

Hoppas det inte strular något mer med den här saken nu. Men jag oroar mig fortfarande för att åkeriet ska höra av sig och säga, antingen att vagnen är försvunnen, eller att den är för bökig för dem att ta. Så vilopuls är ännu inte riktigt uppnådd. Hur som helst: Fixar åkeriet att transportera ut den är allt gott och väl, och jag bryr mig inte det minsta om att det kostar mig 2500:- + moms. Men säg mig bara:

Vaaaaarför lär jag mig aldrig att sätta igång med saker i god tid???