Datormek



Johannnes bökar i datorn

Petras dator kollapsade här om veckan. Naturligtvis medan jag var ute och reste någonstans. Jag tror jag befann mig i Tromsö. Som väl var kunde Johannes komma henne till undsättning, få igång datorn och rädda alla filer på hårddisken till en separat disk. Men eftersom den på senare tid trilskats en hel del bestämde vi oss för att det skulle inköpas en ny.

På närliggande elektronikbutik införskaffades ny dator och ståndsmässig 22" widescreen plattskärm till Petra. Hennes gamla tänkte jag försöka få fart på och ersätta min egen gamla långsamma laptop. Inte minst skulle det vara fint att få en snabbare dator för att köra Cubase (eller motsvarande i Linux, som jag tänker mig). Och för övrigt så vill jag ha en sån där fin 22" plattskärm, jag också... Tillkallade Johannes igen!


Här är det nya - eller om det är det gamla - moderkortet




Johannes rätar rutinerat ut de av processorns kontaktstift som krökts av min bryska hantering

 

Litet koll på hur och var grejer ska sitta på det nya kortet

Men trots kompetent assistans från datavetare och allt ville det sig inte. Först hade vi problem med tjuvjordning av det nya moderkortet, och när vi med hjälp av maskeringstejp - för riktig eltejp hade jag förstås inte hemma - hade löst den saken så fick vi ingen skärmbild i alla fall. Johannes tog hem kortet och gjorde en BIOS-uppdatering, vad det nu kan betyda, och så fick jag tillbaks kortet i helgen. Så jag skruvade i kortet (den här gången med ordentligt eltejp som räddning mot oönskade jordningspunkter) och körde igång...

Näe... ingen större success!

Så vad var det för fel nu då? Johannes - och hans ord är i sammanhanget lag -  hade sagt att kortet skulle funka nu... Efter litet letande hittade jag i kabelhärvorna en liten sladdstump med någon sorts anslutningskontakt som verkade passa i någon sorts motsvarighet i hårddisken...

Efter att ha anslutit sagda sladd i anförd hårddisk kom jag en aning längre. Eller åtminstone kom det mer text på skärmen... Det borde vara ett gott tecken, eller hur? Nu pratade den i alla fall med mig, tänkte jag. (Naivt?) Någonstans på vägen fick jag lov att gå in i setup och ändra inställning för bootning. Om det var här eller senare minns jag inte längre. Det spelar ingen roll. Som ni förstår går det inget vidare, det här, i alla fall...

Ett steg på vägen! (kanske.)

End of story...?

Nej. det är inte slut här. Nu sitter jag och bränner en Linux Ubuntu-CD för att se om jag kan bota datorn från den. Tänkte passa på att göra mig microsoftoberoende... Återkommer med rapport!