Festivalen som arrangerades av mig och gode vännen Staffan, gick av stapeln 28 maj, vilket på intet sätt hade att göra med min födelsedag. Det bara hampade sig så att det var det datum som passade. Att inte alla inbjudna riktigt förstått det, utan hade med sig blommor och presenter må vara ursäktat, härmed preskriberat och ingenting som kommer att hållas emot någon enda person på något enda sätt. (De skötte det så diskret, så det störde inte på minsta vis.)
Efter att vi ätit av mycket lyckat knyt: goda pajer, sallader, pizzabitar och annat vidtog själva festivalen. Först ut var Syndarna på nåden med Ulf Peder Olrogs På en liten smutsig bakgård i de saligas kvarter. Country? Blues? Rock? Vem bryr sig?
Videon är filmad med min nya Zoom Q3. Inköpt inför just denna begivenhet. De hade släppt en ny modell och dumpat priset på den här, så jag slog till. Juste ljud, risig bild, precis som förväntat. Men nog hade jag önskat att personen jag lämnade över den till hade bekvämat sig till att titta i displayen och kanske förflytta sig och apparaten till en aning bättre vinkel utan stolsryggar och keyboards i vägen :( Personen ifråga hjälpte dock till att städa dagen därpå, så nu står han trots allt på +/- 0.)
Jag tycker hur som helst att Petra och jag har hittat en form av musikteater som passar oss. Tidigare har vi gett oss på Brechts Sjörövar-Jenny och Hedningarnas Räven. Med den här Olrog-pärlan börjar man kunna ana ett mönster. Förövrigt kan jag inte låta bli att vara hyfsat nöjd med gitarrarrangemanget jag snickrat till. En aning ruffigt genomfört, men så är det, sån är jag och det får jag leva med. (Inser att jag trivs med att vara ensam instrumentalist. Det är litet av en utmaning, samtidigt som man kan ta ut svängarna och följa eventuella stundens infall utan risk för kollisioner med andra instrument...)
 |
| Nyår 08/09: Petra och jag framför Bertolt Brechts Sjörövar-Jenny (foto: Amanda) |
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar