måndag 2 maj 2011

Fotnot



En fot består av 26 ben har jag läst.  Hela kroppen av 206, har jag också läst. På Internet, förstås, och det betyder ju att det är odisputabelt sant. Det betyder också att båda fötterna tillsammans omfattar närmare ¼  av kroppens totala antal ben. Dessutom finns i varje fot 19 muskler, 33 leder och 107 ledband… Det vore väl mer än konstigt om ingenting gick fel med ens fötter emellanåt. Ja det är rentav märkligt att det inte gör det mer ofta!

Precis före påsk drabbades jag av riktigt-jävla-ont-i-ena-foten… en smärta som sträckte sig från hålfoten och en bra bit upp i vadmuskulaturen. Mitt i hålfoten hade jag en oval svullnad över ett område ungefär tre cm långt och knappa två cm brett…

Inte mycket googlande krävdes för självdiagnosen plantar fasciit. På ren svenska kallad hälsporre, vilket är litet missvisande eftersom det egentliga fenomenet hälsporre (en utskott på hälbenet som kan bildas efter upprepade överansträngningar och småskador) inte har något direkt samband med besvären i sig.

Pronerare utvecklar ofta plantar fasciit har jag förstått. Själv har jag extremt höga fotvalv och skulle med en engelsk ordvits kunna sägas vara "prone to pronation". Att emellanåt pronera till puben för att supinera, så där litet till husbehov, tycks inte ha haft någon nämnvärd effekt.

Efter att ha inhämtat goda råd från arbetskamrater, facebookvänner och annat löst folk som behagade engagera sig i min belägenhet, följde jag ett av de enklaste. Jag tog mig till en ortopedklinik med inbyggd skoaffär och fick hjälp att se ut ett par stadiga dojor vilka kompleterades med hålfotsinlägg. Min onda fot kunde pga sin svullna plantar fascia inte ha något inlägg, men jag köpte dem ändå och lade i förebyggande syfte in ett i den okeja foten.

Mirakeldojor med hålfotsinlägg
Mirakeldojor! De kändes litet ovana med sulor betydligt styvare än skor jag brukar ha, och med en kudde under hålfoten… men efter bara ett par dagar började besvären klinga av och nu har jag inlägg i båda skorna.


Närmare 2000:- gick det hela på. Det var inte så farligt när allt kom omkring, och får man tro Birgitta Andersson så är väl ens fötter värda ännu mycket mer än så!

Inga kommentarer: