Kurerande av melankoli

Nya mixern i all sin härlighet

Att bota nedstämdhet med att shoppa loss är väl ungefär som att fixa blodsockerhalten med godis. Det hjälper för stunden men blir alldeles strax desto värre. Så grundlägger man ett missbruk. Shopaholic, sugaholic, sexaholic, foodaholic, anything-whatever-you-likeaholic...

Men det är i alla fall ganska upplyftande att köpa en ny grej som man faktiskt tror att man kommer att använda. Har ju inte hunnit använda nya PA:t ännu, men mixern har jag testat under dagen, och oj, vilken skillnad mot min gamla Behringer!

Ah, vilken härlig massa knappar, rattar, reglar, in- och utgångar att grassera i! Pilla, pilla. Man kan drömma ganska länge om att koppla in både det ena och det andra, innan man fått tid och råd att verkligen göra det.

Rysk brux

Och tänk att inte sakna mikrofon-/instrumentingångar! (Men det står väl inte på) Här ska mickas upp och linas! Ingen i bandet kommer att spela bättre, men vars och ens tillkortakommanden kommer att höras desto bättre. Det är väl bra?

Nu var det ju bara ett litet problem. Vad använder man alla in- och utgångar, knappar och rattar till? Hur får man det att låta så bra som de sköna slantar man pungat ut med antyder att det borde kunna göra? Det kanske står i bruksanvisningen  - nej, vad dum och uråldrig jag verkar, manualen heter det ju.

Nå, man konsulterar den, vad den nu än kallas. Blir man klokare av det? Nej den är nog mest till för att ingjuta hälsosam insikt om användarens bristande grundkunskaper. Jag tror jag väljer att konsultera den på ryska. Då kan jag i alla fall skylla min bristande förståelse på att jag inte kan språket.

Förresten: riktiga karlar läser inte manualer. De pluggar in och kör järnet. Pang på rödbetan.