tisdag 7 juni 2011

Enmansmastning

Gav mig på att masta på alldeles på egen hand... Två personer gör det på en halvtimme. Ensam behövde jag väl bortåt två timmar för att masta Yrsa. (Frida skulle jag inte ge mig på att ens försöka masta ensam, då masten väger så förtvivlat mycket...) Delar av processen dokumenterades av Petra:


Här är Yrsa och jag på väg mot mastkranen

Väl framme gäller det att lägga sig i rätt position i förhållande till kranen...

Hmmm... Ligger hon bra nu?

Nej, en liten justering ska nog till...

Nu ligger hon bra, och här kommer jag med masten!

Ooops, här lutar det väl litet åt fel håll!

Nu börjar det se ut som att masten ska ta rätt riktning!

Men hur gör man för att både hålla masten på plats, räta upp den och samtidigt nå
att fästa vanten på sidan av båten? (För att inte tala om akterstaget!)

Med repstumpar och tillfälliga fastsurrningar i akterstag och sidovant lyckas jag
så småningom resa upp masten och få alla sprintar på plats. 

Återfärd i triumf!


Det ser ut som att jag håller i akterstaget för att hindra masten att trilla framåt. Så kanske det är också...

Framme vid bryggan, stilig i motljus, drar jag oss in mellan bommarna
När jag äntligen var färdig och hade lagt Yrsa på plats igen, solen började dala och en liten belöningswhisky för väl utfört arbete just slagits upp, kom Eric  (han med träfolkan, ni vet) och hans fru Marita vandrande ut på bryggan. Vi bytte några ord, och jag berättade om mitt slit.
- Men vi har suttit på resturangen hela eftermiddagen, utbrast Eric. Du hade ju bara behövt ringa på telefonen!
Jaja, så är det. Jag lovade i alla fall Marita att hjälpa Eric med mastningen av deras båt nästa helg. Jag har ju massor med mera jobb att göra, så jag kommer att vara där ute i vilket fall som helst.

(Enmansmastning behöver inte vara något problem alls ifall man fäster kranens krok högre upp i masten, men med kroken fäst i en repögla direkt under nedre spridaren - så som jag, med viss inspiration från Eric, kom på i höstas att det faktiskt gick att göra - slipper jag det obehagliga klängandet i kranens stege för att fästa respektive lossa kroken, och kan efter att ha fått masten på plats med vant och stag ordentligt fästa, bara slacka på kranens vajer och dra ner repöglan med hjälp av båtshaken.)

Inga kommentarer: