Olov och jag gav oss, om söndagen, ut på en cykeltur av det svettiga slaget. Dessutom var väl inte cyklarna precis inställda för oss... Själv hade jag litet för kort till pedalerna, i alla fall, så det blev rejält ont i rumpan innan vi var klara med vår runda. Till yttermera visso körde vi naturligtvis vilse, så rundan blev några kilometer längre än avsett. Mot slutet började vi yra om de två rumsvarma Tuborg som jag visste skulle finnas inne i vardagsrummet där vi hade ätit middag kvällen innan.
-Det är väl inte att hoppas på att någon ställt dem i kylen tills vi kommer tillbaka... yttrade Olov, vilken from förhoppning vi hade vansinnigt roligt åt. Men döm om min förvåning och tillfredsställelse när vi kommit tillbaka, jag letade efter de två ljumma och Ingrid kunde tala om att de stod faktiskt i kylskåpet! Ibland är lycka lätfunnen. (Till saken kan nämnas att två boxar vin och ett antal Tuborg var undertecknads bidrag till kalaset, så jag tyckte mig ha viss rätt att göra anspråk på överbliven dryck...)
 |
| Ett slott i fjärran |
 |
| Holtug kirke |
 |
| Ettt av två votivskepp i kyrkan |
 |
| Riggen på det andra |
Efter att ha njutit en Tuborg och tuggat i mig litet potatissallad från gårdagen åkte jag tillsammans med Bertil, Cecilia, Linda och Freja till Stevns klint. Där fanns en kyrka som börjat rasa ner i havet.
 |
| Här skulle koret vara, men det är en balkong över klinten |
 |
| Kyrkan sedd från havssidan |
Sen åt vi glass och åkte tillbaka till Ingrids och Pers ställe.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar